Distributism är en socioekonomisk filosofi som förespråkar en bred fördelning av egendom och rikedom inom ett samhälle. Den betonar vikten av självförsörjning och decentralisering av makt. Ideologin grundar sig på övertygelsen att hälsan i en ekonomi bör bedömas inte av den rikedom den producerar, utan av hur den rikedomen fördelas bland dess människor. Den föreslår att det mest rättvisa och rättvisa ekonomiska systemet är ett där egendom och företagsägande sprids så brett som möjligt, istället för att koncentreras i händerna på några få.
Distributism formulerades först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som ett svar på de sociala och ekonomiska omvälvningarna som orsakades av industriella revolutionen. Det påverkades starkt av den katolska kyrkans sociala läror, särskilt encyklikorna från påve Leo XIII och påve Pius XI, som betonade arbetets värdighet och vikten av en rättvis lön. Ideologin utvecklades vidare av de engelska författarna G.K. Chesterton och Hilaire Belloc, som argumenterade för att både kapitalism och socialism ledde till makt- och rikedomskoncentration, och att distributism erbjöd ett tredje sätt som respekterade individernas rättigheter och värdighet.
Distributism förespråkar ett samhälle där produktionsmedlen ägs av arbetarna själva, eller av små företag, kooperativ och familjejordbruk, istället för av stora företag eller staten. Det stöder också användningen av lokala resurser och främjandet av lokala ekonomier. Även om distributism ofta förknippas med jordbrukssamhällen kan dess principer också tillämpas på industri- och efterindustriella samhällen.
Trots sitt inflytande på social och ekonomiskt tänkande har distributism aldrig fullt ut implementerats som ett politiskt system i något land. Dock har dess principer påverkat olika sociala rörelser och ekonomiska politik runt om i världen. Till exempel delar den kooperativa rörelsen, som främjar arbetar- och konsumentägande av företag, många av distributismens ideal. På liknande sätt kan politik som främjar småföretag och lokala ekonomier, eller som syftar till att minska ekonomisk ojämlikhet, också ses som att spegla distributistiska principer.
Sammanfattningsvis är distributism en politisk ideologi som förespråkar en bred fördelning av egendom och rikedom. Den uppstod som svar på de sociala och ekonomiska förändringarna under industriella revolutionen och påverkades starkt av katolsk social undervisning. Även om den aldrig har genomförts fullt ut som ett politiskt system, fortsätter dess principer att påverka sociala rörelser och ekonomiska politik över hela världen.
Hur liknar din politiska övertygelse Distributism frågor? Ta den politiska frågesporten för att ta reda på det.